...

Skönheten i världen är tveeggad – den ena eggen är skrattet, den andra ångesten, som skär hjärtat i stycken.

ibland måste det få vara okej att må dåligt, att självömka. bara jag inte fastnar i det..
sålänge jag vet att ångesten inte kan döda mig, inte ens skada mig.
men i såna här stunder vill jag bara försvinna, vill jag inte tänka.. inte känna.

Att skiljas från sina kära gör ont, men det är bara första
steget till att lära känna sig själv och andra.

ur smärta växer man tack o lov.

snart kommer linus hem, så ska jag pussa sönder han.♥



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0