fridaburholm

och en liten fortsättning på det förra-

både jag och min mamma höll på att dö när jag skulle födas.. en massa hit och dit, jag hade kvävt mig själv genom att få ner ett o annat i mina lugor. vi hade tur, skulle det ha förhindrats och blivit en lättsam förlossning för oss om min mamma hade läst på om detta och oroat hjärtat ur sig? det säger jju sig självt, tycker jag iaf..

 

jag har ansvar över mitt barn, det är mitt jobb att skydda henne. och jag tror inte att oro är rätt sätt, jag tror på fina enregier och att tänka positivt. jag tror inte mitt barn skulle komma ut nå friskare och lyckligare för att jag nu oroar mig nu för allt som skulle kunna hända, jag tror mitt barn känner av min energi, min känsla och hur jag mår. och därför tänker jag göra det bästa av det. kalla mig naiv, visst! jag kallar dig dum i huvet.

 

nog om detta.

vi har precis varit och köpt frukt, dricka och godis för nu blir de filmtajm.

total avkoppling från en kåt charlie, en löpande valp och ett annat monster :)

åhh va myspys. resten tar vi sen. hej hopp!