fridaburholm

mitt liv, som det kan bli.. det rasde ihop totalt, igen. fast ännu värre än någonsin.

så vad gör jag?

when life takes youre life away, how do you get it back? like that..

jag packade, åkte med min bror hem till han och träffade hans familj innan jag åkte vidare till mor,

igår grät vi ikapp, låg och tittade på tv och höll hand, lyssnade på pink floyd-wish you were here och saknade så det gjorde riktigt ont.. "we´re just two lost souls swimming in a fishbowl, year after year.."

och innan jag gick för att sova pillade min mor mig på ryggen, för att göra mig avslappnad och det funkade, jag gick och la mig och fick sova hela natten..

just nu pumpar jag musik, riktigt nice att bo hos en ljudtekniker som dessutom har eget band, ljudet är väldigt fint i mina öron och får mig att vilja dansa, japp jag rockar loss här hemma, för det känns så mycket bättre idag. jag har bett om hjälp, och tar emot hjälp.

jag ska tömma ur mig all skit, all sorg, alla tårar.. jag ska bli helt tom. för sen ska jag kan fylla på med massor av kärlek, fred och en massa annat fint.

jag har lagt för mycket fokus på sånt som bara tar energi och får mig att må dåligt, oroat mig för saker som kan hända, som kan ha hänt.. tss.. nu ska jag försöka vara här och nu, det tycker jag låter underbart, eftersom här och nu har jag det bra. och jag ska klappa mig själv på axeln för att jag tagit beslut för min egen skull, för att jag ska må bra.

tid och tålamod och en massa massa kärlek, det är grejer det!

gårdagens text va så klockren så jag vill dela med mig av den idag.

 

"Den kvinnan som äger kärlek är inte lägre prisgivare åt krafter som är större än hon själv, ty hon är själv den största kraften. – Veronica Casey

Behovet av kärlek är universellt. Alla längtar efter att få bekräftelse på att de behövs, på att de är uppskattade och älskade. Vi blir styrkta av andras kärleksbetygelser, och om vi inte får några, vacklar vi ibland.
Psykisk och emotionell mognad skänker insikt om att vi är förbehållslöst älskade av Gud. Medvetandet om Hans kärlek, Hans allestädes närvarande, allomslutande kärlek, håller oss uppe när inga andra tecken på kärlek når oss. Men de flesta av oss förlorar ibland kontakten med vår allestädes närvarande Gud. Alltså har vi svårt att hålla oss uppe.
Innan vi har lärt oss att tro på oss själva, att tro på att Guds kärlek aldrig överger oss, måste vi öva oss i att bejaka oss själva. Men det kan vara svårt att lära sig att måna om sig själv, att ge sig själv uppmuntran. Det krävs tålamod. Med tiden lär vi oss att älska oss själva förbehållslöst. Vi kommer att känna vår andliga styrka växa inom oss. Både vi själva och vår omgivning kommer att märka förändringen, se den nya helgjutna person som vi har blivit.

Kärlek föder kärlek. Jag ska slösa kärlek på mig själv och njuta av att känna min självkänsla stärkas."

 

nu blir det en skogspromenad med mina små, solen skiner och idag ska jag le, hur ont det än gör så ska jag le och vara tacksam över att jag är den jag är och att jag har dom jag har runt omkring mig. extra stort tack till min själsvän.

 

allt kommer att bli bra.