tid
vaknade brevid det vackraste gud skapat, bara de är ju så stor lycka så de inte kan beskrivas..
lite kaffe innan en promenad och sen åt jag bullar o te till frukost, lovely ;)
diskat, ska städa lite innan jag drar ut o mediterar litte.. hittat ett ställe, på en bänk, vid vattnet..
det är ju solklart att jag ska vara i naturen, nära vattnet för där mår jag som bäst så jag är ohhh så tacksam som har möjlighet att vara på denna paradisö. helst åker jag inte hem nå mer.. om de vore så enkelt ;)
idag gör jag de omöjliga möjligt, firar tid o de är stooooort! skitansstort faktiskt! :D
och jag gör inte om misstaget jag gjorde förra året idag. för jag har tagit mitt beslut, och det tänker jag hålla fast vid ..vad som än händer!
nu ska jag se till o blogga lite mer framöver, tror inte de är så många som läser men skitsamma. jag gillar o blogga ibland o gör det ju för min egen skull! så som de ska vara :)
det här är det jag ser när jag sitter vid mitt nya favorithäng :)
dagens var morgon ny:
Ironiskt nog är det skamkänslan som enligt alla religioner fjärmar oss från Skaparen – och det är just den som också fjärmar oss från våra medmänniskor.
Om vi går ut ur oss själva, om vi ser längre än till det egna jaget, kan vi uppleva sann gemenskap med de människor vi kommer att möta i dag. Vi måste lära oss att visa kärlek och uppskattning, och att se till själen hos den vuxna människa eller det barn som står inför oss. Vi måste öva oss i att sätta deras behov före våra egna. Då växer ett äkta intresse fram, då finns ingen klyfta mellan oss längre.
Den här klyftan mellan oss människor beror på vår osäkerhet och otrygghet. Vi har vant oss vid att genast jämföra oss med alla vi möter. Vi betraktar dem som antingen överlägsna eller underlägsna och bedömer oss själva därefter. Det vi har att ge varandra håller vi för oss själva, åtminstone till att börja med.
Låt oss vara tillsammans i sann gemenskap med någon som vi har hållit på avstånd hittills. Vi kan vara övertygade om att de som har fått en plats i vårt liv, har fått det med avsikt. Vi är lika mycket värda som de, och de som vi. Vi behöver det de har att ge oss, och de behöver det vi har att ge dem.
I dag ska jag vara tacksam för meningen med mitt liv. Jag ska vara närvarande i nuet.
